Antavla Startsida

Jaroslav I (den vise) Kiev

Yrke:  Furste i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård)
Far:  Vladimir (den helige) av Kiev (956 - 1015)
Mor:  Ragnhed Ragnvaldsdotter (963 - 1002)
 
Född: omkring 978 Ukraina, Kiev (Konugård) 1)
Död: 1054 20/02 Ukraina, Kiev (Konugård) 2)
Begravd: omkring 1054 Ukraina, Kiev, (Konugård), Sofiakyrkan 3)


Familj med Ingegerd (Irina) av Sverige (1000 - 1050)

Vigsel: omkring 1019 4)
Barn:  Ellisif (Elizabeth) av Kiev (1032 - 1070)


Noteringar
Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellan Jaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra' mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnade stora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. Deres döttrar blev gifta med kungarna Harald 'Hårdråde' av Norge, Andreas I av Ungern och Henrik I av Frankrike. Den sistnämnde blev stamfader för alla franska kungar. (Källor: Mats G. Larsson, Kjell Høyer, Norge och Bra Böcker)

Storfyrste. Født ca. 988. Død 20.02.1054 i Vyshorod. Jaroslav var storfyrste av Novgorod og Kiev fra 1019 og enehersker over hele Russland fra 1036.Sønnene til Jaroslav og hans hustru Ingegjerd ble stamfedre til ulike grener av den russiske storfyrsteslekten. En av disse ble det første tsarhuset, dette døde ut i 1598. Deres døtre ble gift med kongene Harald Hardråde av Norge, Andreas I av Ungarn og Henrik I av Frankrike. Den sistnevnte ble stamfar for alle senere franske konger. Jaroslav 1, 978-1054, storfyrste i Kijev; sønn av Vladimir den store. Ektet Olof Skötkonungs datter Ingegerd; deres datter, Ellisiv, ble gift med Harald Hardråde. La under seg en stor del av Russland. Utarbeidet kirkelover og Russlands første lovsamling. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)

Källor
1) Bra Böckers Lexikon
2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
3) Vikingar i österled, Mats G Larsson
4) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Senast uppdaterad 010604



Källor
1Bra Böckers Lexikon
2Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
3Vikingar i österled, Mats G Larsson
4Tom Björnstad, Norge (webbplats)



Startsida Startsida
Skapad av MinSläkt 2.4b, Programmet tillhör: Sonja Löwenberg